Uppgången till nya årshögsta inger förtroende. På kort sikt är dock förhållandet mellan risk och potential inte fördelaktigt.
Uppgången till nya årshögsta inger förtroende. På kort sikt är dock förhållandet mellan risk och potential inte fördelaktigt.
Stockholmsbörsen bröt den gånga veckan upp på nya årshögsta nivåer efter ett par sega höstmånader av konsolidering. Uppgången skedde under hög omsättning och framstår därför som hållbar. Initiala nedgångar under enskilda handelsdagar har i regel förbytts mot uppgångar, något som vittnar om en stark riskvilja och blev extra tydligt efter fredagens uppgång trots den svaga sysselsättningsstatistiken.
Än en gång bekräftades med andra ord OMXS30-index stigande trend och det kan vara läge att se över var vi befinner oss i ett större perspektiv. Den primärtrend (se graf nedan) som vi befinner oss i sträcker sig tillbaka till november 2008 och har därmed pågått i drygt två år. Den senaste fasen i denna primärtrend har pågått sedan den 25 augusti och uppgången sedan dess summeras till 14 procent. Jämfört med tidigare uppgångsfaser som varat i upp till tre månader börjar den pågående att bli relativt utdragen i tid, samtidigt som tidigare uppgångsfaser inte nått mer än lite drygt 20 procent som mest.
Sammantaget ger ovanstående resonemang oss ett perspektiv som säger att förhållandet mellan risk och potential kortsiktigt inte är optimalt, även om det långsiktiga scenariot fortsatt är klart positivt.
Eftersom OMXS30-index noteras på de högsta nivåerna sedan november 2007 saknas tydliga motståndsnivåer. En potentiell motståndsnivå är 1.150, som utgjorde ett viktigt stöd under 2007, samtidigt som de senaste månadernas konsolideringsintervall mellan 1.080 och 1.120 indikerar en uppgång till åtminstone 1.160. Det nämnda konsolideringsintervallet bör också tjäna som stödnivå, i värsta fall vid 1.080, men sannolikt redan mellan 1.100 och 1.120.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar